Jag vaknar en av de sista dagarna i april hemma på Lotsgatan till tonerna av vacker fågelsång. Våren är oåterkalligen här och med stigande temperatur höjs också humöret. Inte bara på mig utan på hela samhället. Jag vaknar dagen efter att ha varit på ett riktigt syltkalas på livsmedelslaboratoriet CLUK i Carlshamn och där träffat eldsjälen Bodil Cornell. Det är alltså kombinationen av det hon sa och fågelsången som ringde i huvudet.
Bodil är kvinnan bakom Eldrimner, inte den ständigt kokande grytan i Valhall som beskrivs i den nordiska mytologin, utan Eldrimner, ett numera nationellt resurscentrum för mathantverk. Hon berättar hur hon började 1995 som ett regional projekt och som tio år senare växte ut till ett nationellt nätverk av mathantverkare. Målet för henne och hennes kolleger är att tiodubbla antalet mathantverkare i landet på tio år. Idag finns kanske runt 1000 stycken runt om i vårt avlånga land.
I förra spalten skrev jag om den tredje industrirevolutionen som bland annat innebär en tillbakagång från massproduktion till unika produkter producerade på ett sätt som mycket väl kan konkurrera med effektiva industriers produktion. Det som styr är människans önskan att vara originell och hitta unika produkter i allt från köksredskap till badrumsinredningar, bilar och elektronikprylar. Och samma sak gäller givetvis allt som passerar våra läppar. Vi väljer restaurang efter kvalitet på mat och service, vi köper alltmer råvaror som är närodlade och kvalitetsmärkta och vi söker unika producenter av matprodukter. Det är just detta som jag tror kommer att kunna bli en framgångsfaktor i vår del av världen.
BODIL CORNELL skaparen av Eldrimner, är denna veckas inspiratör till spalten. FOTO: Peter Enckell
Det bästa med hantverksföretagarna är att det inte spelar någon roll hur många de blir. Ju fler desto bättre. Det gamla uttrycket ?handel föder handel? gäller i ännu högre grad unika matproducenter. Som alla förstår är detta också landsbygdens stora chans. Arrangemang som Ölands skördefest och konstrundor kan komma att kompletteras med ?Öppna Kök? på landsbygden. Kök som är öppna året runt. Detta kan också komma att bli temat på årets Smakfestival den 9 september på travbanan i Asarum. Småskalig livsmedelsproduktion sker oftast inom familjen men tids nog behövs förstärkning. För många arbetslösa ungdomar öppnas möjligheter till vettig sysselsättning. Ertt annat positivrt resultat av denna utveckling är att efterfrågan på CLUK:s tjänster ökar. På CLUK lär man sig inte bara laga mat, safta, sylta, baka eller vad det nu är, man får också råd och tips om vilken utrustning som krävs och hur den fungerar.
Bryggeribranschen är ett utmärkt exempel på att min spaning stämmer. Det var inte särskilt länge sedan det fanns knappt 20 bryggerier i vårt land och man talade allmänt om att vi var på väg mot ett eller möjligen ett par storbryggerier. Men det fanns en faktor som man då glömde bort: dig och mig. Vi som konsumenter nöjer oss inte längre med en anonym ?stor stark?. Nu vill vi ha smak och variation och gärna närproducerat. Det ryktas om att det är ett par nya så kallade mikrobryggerier på gång i Blekinge vilket jag ser fram emot.
För ett tag sedan nåddes skorptillverkaren i Karlskrona av beskedet att verksamheten ska koncentreras till Sölvesborg. Lite glädje i väster och stor sorg i öster. Men av resonemanget ovan kan man kanske tänka sig att det kommer någon som producerar en karlskronaskorpa i alla fall, det tror åtminstone jag.
Den tredje industrirevolutionen kan alltså innebära en tillbakagång till traditionellt hantverk som utvecklas främst på landsbygden. Som en följd av detta utvecklas turismen, något som såväl stadskärnor som landsbygden kommer att dra nytta av. Det kanske till och med är så att vi kan kalla den tredje industrirevolutionen för den första stora kulturrevolutionen, åtminstone i sydöstra Sverige. Detta är givetvis även en utmaning för utbildningsvärlden. Kanske CLUK blir en ?verkstad? eller ett laboratorium för regionens lärosätens olika framtidsutbildningar?
Jag tror således inte att det är den storskaliga produktionen som är framtiden, utan människans förmåga att med sina egna händer och med rätt utrustning bli sin egen ?fabrik?. I denna framtidsvärld är miljön den stora vinnaren och därmed också vi människor. Och den ständigt kokande grytan kan fortsätta att bubbla.
Publicerad: 09. maj 2012 08:00