I dag
11°

Sluta oroa dig för småsaker

Missa inte:

Annelie Norén

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

FÖRBUD. Klätterförbud i skolan och fotoförbud på förskolan. Har förbuden och rädslan för att inte göra allt som står i vår makt för våra barn tagit ett steg för långt? Curlingförälder 2.0 här kommer vi, eller?

Vart är vi på väg? En klassisk fråga som får oss att associera till mysiga tv-kvällar med nära och kära, men kanske mer befogad när vi funderar över våra relationer till våra barn. Under hösten 2011 kunde man i svenska tidningar läsa rubriker som "GPS-sändare på dagisbarn", "Förbjudet att fota luciafirande" och "Trädklättring förbjuds på skola efter olycka".
Har vi blivit så rädda för att göra misstag att vi litar mer på tekniska hjälpmedel än på oss själva? Vi släpper inte ut barnen på skogsutflykt utan GPS-sändare och placerar andningslarm i barnsängen för att vi ska kunna sova med båda ögonen stängda.

Andningslarm
Den här tendensen är något som diskuteras bland föräldrarna på Familjeliv.se
– Jag funderar på detta med andningslarm, men kan inte bestämma mig om jag ska köpa ett eller inte. Det är ju skönt att veta att allt är som det ska under natten och att jag kan få sova några timmar, men samtidigt är jag rädd att det ska larma och då kommer jag bara ligga och stressa upp mig och fundera över det. För vad gör jag om det larmar? Hur ska man agera? skriver en nybliven mamma på Familjelivs forum.

En annan mamma har skrivit i en tråd där man diskuterar GPS-sändare på sina barn:
– Jag kan tänka mig att använda det, framförallt på mindre barn som inte själva kan förväntas hitta hem eller ringa om de skulle komma bort. I tonåren är jag mer tveksam, då kan det lätt kännas som övervakning, skriver hon.

Har nya möjligheter i dag
Curlingförälder som begrepp myntades i början av 2000-talet av den danska psykologen Bent Hougaard. Med curlingförälder menas att man som förälder försöker skapa en så friktionsfri barndom som möjligt. Med skjutsning, problemlösning och prylar försöker vi jämna ut marken så gott vi kan för att våra små älsklingar ska slippa stöta på och göra samma misstag som vi själva redan har gjort.
Agneta Lilja är lektor i etnologi på Södertörns högskola. Hon tror att det förändrade beteendet kan bero på att vi i dag har nya möjligheter. Hon menar att barnuppfostran går i cykler som ständigt förändras efter rådande ideal. I dag är det trendigt att vara hjälpsamma mot sina barn. Vi lever i ett samhälle fyllt av möjligheter i form av teknik, tid och pengar. Dessa möjligheter kan på sikt skapa problem, som till exempel att vi gör våra barn en björntjänst.
– Jag själv blev mamma under 80-talet, uppfostran var ett projekt, godis och tv var stora farozoner. Jag minns att tuggummituggande var en sak som var helt galet att låta ett barn göra. Varje tid har sina faror, säger hon och fortsätter:
– Dagis till exempel, på 80-talet var det alltigenom positivt, i dag har det blivit ett dåligt samvete för många föräldrar.
Margit Ekenbark, som är barnpsykolog på Familjeliv.se, tror att det stora flödet av information bland annat i media kan vara en källa till den ökade oron och behovet av kontroll hos föräldrar. Det blir lätt snedfördelad information, som kan leda till ökat curlande. Trots att alla curlingföräldrar vill sina barn väl.
– Jag tror att föräldrar har svårt att se när de gått för långt i sin välvilja, de är rädda om sina barn och vill ge dem det allra bästa. Men man måste våga göra fel både som förälder och även låta barnen göra fel. Då lär de sig något som i längden även stärker deras självkänsla.

David Eberhard, psykiater och författare till boken "I trygghetsnarkomanernas land" är mer rak i sin syn på curlingföräldern. Han menar på att svenska föräldrar har gått för långt i sina försök att skapa en trygg uppväxt för sina barn.
– Ska vi ha vadderade dagis 2020? I våra försök att ge våra barn det allra bästa skyddar vi dem mot naturliga händelser i livet som ska få dem att växt till starka och tåliga individer. Vi måste skydda våra barn genom att lära dem för framtiden. Det borde vara en mänsklig rättighet att någon gång få ett skrubbsår, hävdar David Eberhard.

Vad gränsen går för överdrivet curlande är ändå upp till varje enskild förälder. Att hitta en balans i föräldraskapet som fungerar för just dig.
– Javisst är jag en curlingmamma – många gånger. Men barn är härliga och man får även mycket tillbaka och det vi gör för dem, gör vi av kärlek. Visst servar vi dem och många gånger för mycket men det händer faktiskt att dom servar oss tillbaka vid andra tillfällen. Det blir lite av tjänster och gentjänster, säger Familjelivsmedlemmen Adeline.

Publicerad: 26. maj 2012 00:18

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Commersen Cup