För första gången någonsin får du Commersen i din brevlåda samma vecka som Östersjöfestivalen drar igång. Det har annars alltid inlett vår semesterperiod, men så är det inte längre. Denna och ytterligare tre veckors Commersen kommer att delas ut precis som alla andra veckor på året. Med en skillnad; vi når även alla de som har sina sommarboenden i Blekinge. En helt ny grupp läsare som jag självfallet hälsar välkommen till våra spalter. Till er kan jag berätta att ni har i er hand en gratistidning som har 100 procent fokus på Blekinge och i synnerhet det som rör kultur-, förenings- och näringsliv. Commersen har kommit ut regelbundet sedan den 2 november 1985 och är därmed en av de äldsta gratistidningarna i den här delen av landet.
Vecka 29 är Carlshamns stora festvecka. Ända sedan 1966 har Östersjöfestivalen, en internationell stadsfest med ett brett utbud av aktiviteter, arrangerats. I förra veckan spred vi programtidningen, som du som inte redan fått den kan hämta på turistbyråer, större matbutiker, campingplatser och andra platser där många människor samlas. Du kan givevis också läsa hela programtidningen på nätet.
Under en kvällspromenad i förra vecka passerade jag Rosengårdens lekplats och såg en liten blond grabb som lekte. Jag hejade och han såg lite förvånad ut och när jag fortsatte sa han bakom min rygg:
– Hej själv, vad du nu heter.
Jag vände mig om och log och berättade att jag heter Peter. Jag frågade efter hans namn och han berättade att han heter Carl.
– Hej Carl, sa jag.
Vi vinkade åt varandra och jag fortsatte promenaden med hans röst ringande i öronen: ?Hej själv, vad du än heter?.
Jag kom att tänka på honom och hur hans värld skulle kunna se ut när han nått min ålder. Det skiljer ett drygt halvsekel oss emellan. När jag var i hans ålder bodde jag i Lund och vi var ett gäng som busade. Kvartersfajter mellan Kobjer och Oskarshem. Det stora nöjet var att kolla in nya bilar och deras fina krom och emaljerade märken. Någon av kompisarnas föräldrar hade skaffat tv och vi samlades i hans lägenhet för att kolla in Andy Pandy och Humle och Dumle. Då, mot slutet av 1950-talet, visste man som barn inte så mycket om vare sig omvärld eller framtid. Carl gör det nog inte nu heller, men jag tror att han vet mer om sin omvärld än vad vi visste när jag var barn.
Tankarna fortsätter dock med jämförelser mellan då och nu och 50 år fram i tiden. Hur lever vi om 50 år? Har Blekinge fortfarande 150 000 invånare? Finns Blekinge som eget landskap över huvud taget? Ambitioner och visioner blandas i rapporter som presenteras i tid och otid. Det ena projektet efter det andra avlöser varandra, men utvecklar dessa vårt landskap? Kanske är det så att vi blivit huvudregion för ?slowcities? som idag växer fram i svallvågorna efter slow-food-rörelsen. Blekinge har förmodligen alla förutsättningar att platsa där.
I min framtidskikare ser jag ett Sölvesborg där innerhamnen blivit en av länets attraktivaste boplatser. Tågen går varje kvart på dubbelspår mellan Köpenhamn och Karlskrona. Till Lund kommer man redan idag snabbare än till Karlskrona.
I Olofström har ett nytt forskningscentrum för material till bilindustrin vuxit upp i nära samarbete med ESS i Lund. Det har inneburit att många forskare flyttat till Blekinge för att arbeta här.
I Carlshamn är ?Kastellets krog? en naturlig mötesplats under den gröna halvan av året. Ön i hamninloppet är stans stora attraktion. När man flyttade Kolleviks campingplats till Sternö fick den nya marinan och campingen nytt liv. En av Sveriges mest exklusiva och attraktiva campingplatser med ?hotellstandard? har vuxit fram. Östersjöfestivalen planerar nu för sitt 100-årsjubileum och Baltic Song Contest har blivit större än Melodifestivalen, tack vare att allt fortfarande framförs live. Det nya höghuset på Ortholmen har lockat många ur finansvärlden att flytta hit.
I Ronneby var flytten av stadshuset till Soft Center ett lyckodrag. Det gamla stadshuset har blivit ett fantastiskt kulturhus i klass med det på Sergels torg i Stockholm. Hela Ronneby har dragit sig mot havet.
I Karlskrona är Trossö helt bilfritt och stadskärnan har blivit ett handels- och tjänsteföretagscentrum som nås med tåg, buss och båt. Carl flyttade tillbaka till Blekinge efter många år i utlandet. Han kom hit och startade ett företag inom kulturbranschen. Ett lyckosamt företag och Carl mår som en prins. Trots sina snart 60 år har han inga planer på pension på minst 20–30 år. Livskvaliten i slowcity-area har visat sig vara ett genidrag.
Det om framtiden. I morgon ska jag ut i festivalvimlet och lyssna på musik, kolla festivalparad och framför allt se den ryska armén inviga den 47:e Östersjöfestivalen. Och Carl ska säkert åka karusell och hoppa i Unga Örnars hoppborg. Och givetvis ska han kolla in Världens Bästa Carlshamn... förlåt Karlsson!
Publicerad: 18. juli 2012 12:00